Test: Passar Du Som Chef?

Du släpper ordet fritt och vill ha en så öppen diskussion som möjligt men styr ändå åt det håll ni ska.

Du släpper diskussionen fri och lutar dig tillbaka. Du litar på att dina anställda kommer på något bra.

Du ställer frågor som endast kan besvaras med ett ja eller nej, dessutom pratar du mest själv om vad du tycker och avbryter om någon annan försöker säga något.

Det berodde mer på olyckliga omständigheter än att det var någons fel. Du var insatt men inte på detaljnivå, och det var en mindre detalj som sprack.

Du hade inte så stor koll på vad dina medarbetare höll på med och gick först in när problemet redan var ett faktum, och då var det för sent att styra upp det.

Du var inte på jobbet den veckan det hände utan satt för det mesta i möten... eller spelade golf.

Du sätter dig ned med dem och försöker bena ut varför konflikten har uppstått. Kan ni inte lösa den vidtar du fler åtgärder, men det får inte ta upp för mycket tid.

Du låter dem lösa konflikten själva - du tycker inte riktigt att det är din arbetsuppgift.

Oftast är du anledningen och upphovet till konflikten, och därför kan du inte hjälpa dem.

Du tycker att de gör ett bra jobb där de är, och det blir bara problem om de ska flytta runt. Men ibland kan det hända att någon får byta arbetsuppgifter.

Du vet vad din medarbetare kan och vill utvecklas inom. Du låter dem få ta eget ansvar och försöker ge dem en chans att utvecklas .

Du vet inte hur ”utvecklingssamtal” stavas och har mer koll på de närmsta golfbanorna och hur svingen ska kunna förbättras än vad dina medarbetare gör på kontoret.

Jaha? Klarar inte personen av arbetet går denne att byta ut. Din åsikt är att personen ska leverera, oavsett konsekvenser.

Du har sett detta och tar ett samtal med personen och försöker förstå arbetssituationen samt lösa problemet.

Du tycker att det är upp till personen själv att lösa arbetssituationen men kan hjälpa till om personen ber dig.

… du talar lugnt och sansat om för dem att det inte är okej att prata skit om medarbetare oavsett vad som har hänt.

... de fortsätter att prata och du låtsas som om du inte har hör något.

… skvallerzonen blir ännu smaskigare eftersom du har mer saftiga uppgifter om den urspårade medarbetaren. Ingen kan snacka skit bakom ryggen som du.

Du har faktiskt inte riktigt tid att dela ut arbetsuppgifterna, det får nog någon av dina medarbetare göra. Så svårt kan det ju ändå inte vara.

En projektledare utses av dig och den får i sin tur delegera arbetsuppgifterna, även om han eller hon får rapportera till dig någon gång i veckan.

Du gör allt, och vill vara med i varenda beslut som fattas. Ordet ”anal” räcker inte till för att beskriva dig.

Ett litet tack till var och en när tillfälle finns räcker.

Tack? Det kanske står något om att ”hoppas ni gör ett lika bra arbetet denna gång” när en nytt projekt dyker upp i deras mejl.

Förutom en ryggdunkning i korridoren kanske det blir en liten present eller fest efter jobbet. Dessutom får de reda på vad de har gjort bra, och kanske också vad de kan förbättra till nästa gång.

Aaaaaaaaaaaaaaaaah! De är väldigt osäkra på vad projektet egentligen går ut på, och målet känns inte heller tydligt förmedlat av dig enligt dem. Förvirringen är stor...

Jag vet inte, de tycker väl att det går bra... kanske?

Bra faktiskt. De ligger helt okej till tidsmässigt och har varit informerade om riktlinjer och ramar för projektet, och framför allt vad som förväntas av dem.